Ibland är det skönt att bo med en psykologstudent

Sista dagarna har jag känt mig som en fnissig tonåring. Ena studen helt exalterad över söndagens händelser, nästa stund osäker och tafatt. Han har definitivt tagit mer initiativ till kontakt än mig, men det har framförallt att göra med att jag LOVAT mig själv att inte kasta mig in i något med öppna armar - som jag alltid gör annars. Men det märks att vi båda tassar runt gröten, vi skulle egentligen träffats igår men det hände aldrig, dels för att vi bägge hade mycket att göra, men dels för att ingen vågade ta initiativet - förrän det var försent det vill säga runt kl 21.00.
 
Men det är skönt att bo med en blivande psykolog, för igår fick jag en kemisk förklaring på det jag känner nu. Sakligt förklarade hon att förmodligen så är mina Oxytin och dopaminnivåer sjukt höga just nu och dopaminet försöker bara att producera mer och mer och det är därför man gör sådana saker som att läsa fina och söta meddelanden man skickat till varandra,tänka tillbaka på ett fint ögonblick eller bara gå runt med det dummaste fåntrattsleendet hela tiden. Kroppen knarkar helt enkelt på sig själv. Vidare så förmodligen mina serotinnivåer på samma nivå som en person med OCD och korisolet är skyhögt - så när man då börjar överanalysera och blir osäker på hur man ska fortskrida, så är det egentligen dels tvångsmässigt och dels ångest man känner. Något som passar in i tankegångar såsom "är jag för på nu?" "är jag för tillbakadragen?" och det som fick mig att gå på högvarv igår "VAD MENAR HAN EGENTLIGEN MED ATT SKICKA DEN HÄR YOUTUBE-SÅNGEN TILL MIG?!"
 
Så när man säger att förälskelse är en berusning, så ljuger man faktiskt inte.

Det min rumskamarat precis beskrev är en förälskelse och jag säger inte att jag är förälskad än, men något känner jag iallafall. Hon tröstade mig med att det förmodligen hade varit värre om jag inte känt något och varit helt likgilitig och även om jag inte är förälskad så kan samma kemiska process sättas igång, i mitt fall för att jag känt honom en stund och för att vi varit intresserade i varandra länge.
 
Tillslut efter mycket chattande fram och tillbaka så ringde han igår kväll och vi snackade om absolut ingenting i nästan en timme. Det skall dock tilläggas att Y älskar att prata lika mycket som undertecknad :)
 
Vi ska ses idag, först sa vi hemma hos mig, men det blir nog hemma hos honom - skönt för då slipper jag städa, haha! Det är så dumt - för jag kommer på mig själv med att tänka på honom hela tiden. Igår fann jag dock ett effektivt botemedel - repetition av matteboken! DÅ klarade jag av att fokusera och koppla bort tankarna!
 
I-landsproblemen hopar sig! Jag har varit småsjuk en stund nu och imorse vaknade med värk över pannan och kinderna, feber och hosta - hallå bihåleinflammation!  Det har blivit bättre under dagen, egentligen har jag bara lust att gå hem och sova och plugga, men Y's bästa vän kommer till stan i helgen, så ses vi inte idag så blir det inte något förrän nästa vecka. Min gamla hyresvärd har bjudit in mig till renoveringsfest på fredag och det blir säkert hur sugit som helst (med tanke på att det bara bor hipsters där nu + att jag påminns om mitt forna fantastiska kollektiv), men jag vill gärna gå för min gamla hyresvärd är minst sagt en intressant varelse. Så har Bolivianen fest i helgen och inte bara brukar dessa fester bli legendariska, men det är också "hejochhejdå-fest" för Kh. Jag har knappt sett henne sen hon kom till stan och jag tror ändå att jag har träffat henne mer en någonannan hittils - så jag känner att jag måste gå.
 
Så vart klämmer då skotån? Jag har ett matteprov nästa fredag - inte livsviktigt eftersom att jag ska pröva i Sverige, men det kommer nog ge mig en god indikation om hur mycket jag måste plugga fram tills den 17/2.
 
 
https://www.youtube.com/watch?v=VubcWIQTbdg&list=RDMMeZOgpXmsGgc&index=27
 
You-tubesången som fick min hjärna att gå på högvarv igår. Tack till den framtida psykologen som avdramatiserade det hela med att säga "störtskön sång! har du några fler sånger från dom?"

Kommentarer:

1 Linda:

Åh förälskelse! <3 Saknar! Myser när jag läser det du skriver :)

Svar: Onekligen en underbar känsla :)
Baltazar

Kommentera här: