Hyperaktiv

Har den där känslan. Den där känslan när jag känner att mina fingrar bara vill springa ikväll och skriva all världens vackra ord. Måste hejda mig själv.
 
 
Imorse vaknade jag av en känsla av total förtvivlan. Tanken på att kugga är skräckinjagande, sistan tentan. VILL BLI FÄRDIG!!!! Har jobbat supereffektivt hela dagen, tror faktiskt jag kommer fixa det, menr orkar inte få hoppet upp för mycket, orkat iinte hantera känslan av nederlag. Imorgin ar jag ett tio timmar långt studieprogam.
 
 
Min vän är här. Superskönt. Igår gick vi ut på krogen, hade där ndär  känslan "det känns verkligen inte som 1 1/2 år". Sånna vänner är bra. Sånna vänner måste man hålla hårt om.

MT

Idag är ingen vanlig dag, för idag kommer min vän MT som varit på landsflykt i 1,5 år hit! Hon stannar tills på tisdag och så kommer vi hälsa på henne över jul. Jag lääääääääääääääääääääääängtar! Egentligen borde jag inte ha besök så här nära inpå tentan, men hon skrev sin C-uppsats om det jag har tenta på, så det passar egentligen bra.
 
Dagen började effektivt, klev upp, fixade tvätten, gick ner på stan och fyllde på kylskåpet. Dock har jag ännu inte kommit så långt att jag börjat plugga ):
 
Försöker förberede mig mentalt på att min man ska komma hem. Igår fick han reda på att han hade kuggat på språkprovet (som han behöver godkänt på för att få gå på universitetet) och idag kom brev från det som motsvarar Vägverket här, med avslag på ansökan om att byta in sitt amerikanska körkort. Det är egentligen inte hela världen, det är mest pengar och tid det handlar om. Språkprovet kostar 3000 kr varje gång du tar det, så att kugga på det kändes tydligen som att kasta pengar i sjön. Körkortet är problematisk för att det är så sjukt mycket byråkrati inblandet och nu har han fått till juli på sig att ta "light-versionen", vilket betyder 2/3 av alla obligatoriska moment. Dessa kostar typ 20 lax totalt, plus att han måste vara inskriven på trafikskola för att kunna göra det (ytterligare 4 lax). Vi har ju bil nu, jag börjar bli trött på att hela tiden köra över allt, han saknar att köra, men jag tror inte att han har lust att lägga ut dessa pengarna och det förstår jag. Det suger ju hästkuk egentligen, han har haft körkort i 16 år och var dessutom yrkeschaufför i USA. 
 
I allafall! Det kommer nog bli dåligt med uppdateringar närmsta tiden och jag önskar alla en god helg.

De små sakerna i livet.

På min arbetsplats började vi med vinlotteri för ca 1 år sedan. Jag har aldrig egentligen sett poängen med ett vinlotteri, men insåg efter en stund att det handlar nog mer om det sociala. Att folk från olika avdelningar faktiskt samlas varje fredag och lär känna varandra, Jag deltog i vinlotteriet i två månader, innan jag började ana att det låg en hel del hundar begrava. I snart ett år är det endast folk från ledning som vunnit och vid flera tillfällen har det vunnit flera gånger på en och samma fredag (vilket luktar illa eftersom att man bara får köpa en lott var). Så jag gav och har högljutt pratat om att hela lotteriet är riggat, jag har aggiterat och provocerat - men ingen har lyssnat på mig.
 
Förra fredag började min chef dock häva ur sig samma typ av anklagelser som mig och på något underligt sätt hade jag i slutet av denna diskussion blivit övertala att återigen börja betala min andel till lotteriet. Därför började jag nästan hoppa och dansa när jag fick ett sms från min man, som berättade att jag faktiskt vunnit denna vecka.
 
Ibland är det de små sakerna i livet som verkligen ger glädje och motivation, i detta fallet att vinna en flaska skitvin.