Baltazar

God kväll! / God morgon!

 

Precis kommit hem efter att ha dansat salsa i flera timmar. Jag kan verkligen inte dansa och har inte rytmkänsla överhuvudttaget, men det skiter jag fullständigt i (eller jag har lärt mig att skit i det med åren) - för jag verkligen ÄLSKAR DET! Sitter här och avnjuter en liten Baileys innan läggdags, ska stoppa i mig lite Melatonin och hoppas på sömn (drack väldigt lite ikväll - ett litet glas vin och en liten öl)

 

Tidigare på kvällen så bröt vi fastan (Iftar), men helt ärligt så var det bara Y som faktiskt hade fastat för alla andra hade alla världens ursäkter. LU som inte är så bevandrad i den här kultur tog med sig öl - vi skrattade gott åt det. Å andra sidan så tog jag med mig snus till Kh (hon har fått helt dille på det och tyvärr börjar mitt stash att sina)

 

I dag var LL's sista dag här i vår lilla stad. Har varit lite ängstlig hela veckan, för när vi träffades i söndags så var jag verkligen speedad. Inte för att jag är sjuk - men för att jag verkligen verkligen saknat honom.

Hade bjudit honom till Iftar, men han var så undvikande - ville hellre gå och ta ett glas på en bar - tyckte det var märkligt och trodde att jag på något sätt skrämt bort honom. Men så kom tillslut ett sms där han sa att han verkligen ville träffas innan han reste och att det verkligen skulle göra honom glad om vi fick till det. Ringde tillbaka och sa att vi gör det som passar honom bäst.

Så han kom och tillsammans med H (en annan roomie - dock kortvarig sådan) och det var grymt kul att träffa just honom igen. Det visade sig att allt var ett missförstånd, han sa det aldrig rätt ut, men tydligen har jag tidigare bjudit hem honom och andra till kompisar utan att egentligen frågat först - han var helt enkelt nervös att de skulle tränga sig på.

 

Vi hade en helt underbar Iftar och det var så fint att Kh äntligen fick träffa LL (vi bommade honom med en dag i Paris) för jag har pratat så myyyyyycket om honom. Dessutom fick jag ett alibi - kort sagt: Vi bodde i ett STORT kollektiv och även om de är många av dem som känner Bror - så är det aldrig riktigt någon som trott på oss när vi berättat hur välfungerade det faktiskt var. Det blev mycket historier ikväll - igen alibi - det är fanimej ingen som tror på mig när jag berättar allt sjukt som hände, haha.

 

Men igen, det var viktigt för mig att speciellt Kh fick träffa LL, jag ser honom som familj och jag älskar honom något så oerhört. Den tiden i kollektivet var en viktig tid i mitt liv och LL är en viktig del av det. Han klarade verkligen av att charmera alla och de pratade om honom resten av kvällen. Det gjorde mig glad när Kh sa efteråt att hon verkligen såg att det fanns en "deep connection" mellan oss. LL sa också på väg till bussen att han var glad att han kom, han hade haft det jättetrevligt och att han skulle försöka att inte tvivla på mig nästa gång. :) Fick mig också en känga för att jag var en dålig som aldrig hälsade på - mens han har vart här fem gånger sen han flyttade - det förtjänade jag!

 

Så gick vi ut och dansa och jag vet inte om det är sömnbrist, lycka, alkohol eller allt som hänt denna vecka. Men plöstligt frös jag till och tänka: Vad i all sin dar har jag gjort för att förtjäna vänner som dessa?